Trodde aldrig att jag skulle yttra dessa ord men jag är tokkär i en idol. Han är verkligen bäst, han ger allt och ser till att göra en bra show när han är på scen.

Gårdagskvällen var helt underbar! Enda nackdelen är att det är svårt att få till bra foton när man sitter på läktaren så nästa gång ska jag ha biljett med skaldjursbuffé för att komma nära, toppen vore ju om man fick ett bord precis vid scenen... Snacka om att man skulle må då!

Snart är det dags. Bussen rullar om ca en timme. Värma/ ladda lite här hemma först - vin och lite tilltugg...

Ha en skön kväll, det tänker jag!

Nu är det nästan precis ett dygn kvar innan jag kommer skrika och applådera som en 14is av galenskap, idoldyrkan... usw.

Imorgon kväll befinner jag mig i Västerås tillsammans med fem andra glada tjejer och en hel arena med tjejer som alla väntar på samma sak - att få se tre godingar äntra scenen och ge oss en show vi sent kommer glömma. Ja jag pratar om årets premiär av Ladies night! Innan vi låter oss förföras av de tre herrarna ska vi avnjuta en (förhoppningsvis) god middag på restaurang som sväljs ned tillsammans med en god dryck. Efter showen är det dags att släppa loss antingen på efterfesten i arenan eller på något annat ställe... hmm kvällen blir låååång...

Denna fras är verkligen sann. Allting är relativt. Det hela handlar om vad man jämför med. Vissa dagar känns allt botten och man är helt slut, men jämför man med någon annan kanske ens egen situation egentligen inte alls är botten utan faktiskt ganska bra. Ser man till jobbet kan man tycka att nu har jag fått den absolut värsta klassen men så händer något (för det mesta), de verkar växa och mogna och är inte alls så jobbiga som man upplevt dem. Rätt var det är får man en ny klass igen och så är de värre (det trodde man ju inte gick innan)... hmm innebär det att allt bara blir sämre eftersom man hela tiden får värre klasser...

Vissa dagar kan jag tycka att mina barn är hemska, de skriker, trilskas osv. men rätt som det är ser man andra barn som beter sig värre och då verkar mina egna barn vara två små änglar...

Som du ser verkar man kunna resonera så här om allt. Det kan vara bra att ha i bakhuvudet och plocka fram när allt känns botten.

På vägen hem från jobbet idag diskuterade de idrottares kläder på radion. Vem är det som bestämmer vilken typ av shorts/byxor de ska ha i de olika sporterna/grenarna? Har de något att säga till om själva?

Ta de som hoppar längdhopp t.ex de kvinnliga längdhopparna har små byxor av midimodell, vilket förmodligen innebär att de får in en hel del sand när de landar. Helt ärligt, hur skönt kan det vara att få "sandpeeling" där nere...? De manliga hopparna, har de lika små byxor? Nä de har en modell som påminner om cykelbyxor.

Sedan har vi de som spelar beachvolleyboll, kvinnorna har en dräkt som påminner väldigt mycket om en bikini (inte så mycket kläder alltså). Vad har herrarna? Jo ordentliga short och linne. Borde de inte ha speedos på sig?, det är ju trots allt en strandsport (iaf om man tittar på kvinnornas klädsel).

Förmodligen är det väl så att det är några "gubbar" i hög position inom sporternas olika förbund. Allt för att de ska ha något att titta på och dregla efter...

Är det därför man tävlar i sport, för att tillfredställa några personers lusta?

Varje gång jag går förbi något som ger en spegelbild tittar jag till förvånat (ibland vänder jag mig tom om) och undrar vem är det där?, innan jag kommar på att det är jag själv. Tänk att det ska ta sån tid att vänja sig vid en ny frisyr. Iof har jag ju haft långt hår ganska länge, flera år faktiskt. Men ändå, tycker jag borde vant mig vid det här laget. Nu har jag ju fått tillbaka min mörka hårfärg igen och jag måste säga att det känns bättre. Jag trivdes nog inte riktigt i lite ljusare hår, det var inte jag.

Var iväg idag och inhandlade en ny dator, en bärbar. Kollade lagerstatusen hemma på fm och åkte efter lunch. Gick in på PC-city men där var de slut trots min koll, tur att det fanns ett ex kvar hos Elgiganten som låg vägg i vägg.

Så nu är man igång på den nya datorn efter lite strul med FC - mailprogrammet till jobbet. Men det löste sig. Datorn känns helt ok tycker jag. Trevligare än den andra på alla sätt.

Det blev en Compaq om det nu är någon som undrar...

Det sägs ju vara något speciellt med dagens datum. Många väljer att gifta sig detta datum pga av det. (Jag tror att det bara är vidskepelse) Det enda som varit speciellt idag är att jag såg att det varit 8 besökare på bloggen... och så beter sig min dotter värre än vanligt. Det kanske beror på att hon inte får se på tv eller dvd hela dagen, det regnar och hon är rädd för monster så hon kan inte vara ensam på övervåningen och leka. Just nu skriker hon bara rakt ut så fort något går fel enligt henne, detta gör mig helt tokig speciellt som att jag vaknade med värsta huvudvärken.

Vad f-n ska man hitta på en sådan här dag?