Är det någon snäll själ därute som har en inbjudan till mig?

Det börjar bli riktigt jobbigt nu. Vad ska man göra? Jag vet att det är en fas, men det tär på krafterna. Just nu är det bara pest. Jag brukar försöka distrahera ibland för att det man är sur över ska glömmas bort, det funkar ofta men inte jämt och framför allt så har inte alltid jag den kraften. Det är inte hälsosamt att jobba med barn när man har små barn själv, visserligen har jag hand om betydligt äldre barn men de visar ju exakt samma tendenser som fyraåringen... hm...

Det finns ett jobb jag funderat på till och från under några år nu, såg att det finns sådana tjänster lediga, men det är bara projektanställningar och inget fast jobb. Dessutom innebär det att man är hemifrån ganska mycket, med övernattningar. Det skulle inte funka för oss, med dagistider bl.a Men det är ett jobb som är helt annorlunda än nuvarande men som ändå hänger ihop med det jag gör nu, jag skulle inte vara helt borta från det som jag faktiskt tycker är intressant. Ytterligare en positiv sak är att jag skulle jobba mot vuxna och slippa ha barn runt omkring mig dygnet runt, vilket jag förmodligen skulle må bra av att slippa.

Aaargghh jag vill ha ombyte nu!