En underbar morgon, solen skiner, himlen är blå, altanen är färdigsnickrad och jag känner mig ganska utsövd. Kan det bli bättre? - Ja det kan det säkert men det behövs inte just nu. Det enda skumma är att jag drömt om min närmsta chef inatt - hon retade mig till vansinne i drömmen. Jag var både full i skratt och arg när jag vaknade - hmm konstig känslokombination...

Idag ska jag åka en sväng i till jobbet och lämna in två saker som jag glömde i all röra innan vi slutade. Fick en påminnelse om detta, kanske var därför jag drömde om chefen? Så jag tar kidsen och åker dit, köper lite fika på vägen och fikar med tjejerna på "expen".

Hmm undrar om jag kan få in trädgårdsbordet i bilen när kidsen är med? Det vore ju bra så vi kan fixa till det, måla det och sedan ha ett snyggt träbord på vår nya fina altan...

Tänk att dessa två små egentligen helt underbara varelser kan driva mig till vansinne. Nu har de börjat med riktiga syskonbråk - kärlek kallas det visst. Hur ska jag orka hela sommaren? De kan inte vara ute idag eftersom mannen bygger trall på baksidan. Minstingen är livrädd för sågen, så det är därför vi är "inspärrade" i huset. Hade ett litet andhål när jag var iväg och kollade på ett nytt matbord till köket, det hade blivit supersnyggt men det var alltför rangligt. Vi behöver ett stabilt med tanke på att vi har småbarn.

Igår var värre än vad dagen varit. Lilleman vill hela tiden vara med sin stora idol - storasyster och alltid göra som hon. Fast det orkar ju inte hon med hela tiden och då blir det bråk. Dessutom ska allt vara rättvist även om de inte har börjat använda den termen än. Det som han har vill hon ha och tvärtom. Får han följa med och handla blir hon avundsjuk. Jag försöker komma ihåg vem som följde med senaste gången så att det ska bli varannan gång, det funkar hyfsat bra.

När något går emot skruttan blir hon tokig, skriker rakt ut och säger att vi är elaka och att hon längtar efter mormor, men om hon är med mormor och hon säger nej så längtar skruttan efter oss så det är väl bara ett sätt att visa sitt missnöje.

Min enda tankar är nu: hur länge ska denna fas pågå? Kommer jag att orka stå emot eller kommer jag att ge efter?

Välkommen ska du vara in i min värld. En värld fylld med tankar som periodvis inte hinns med, dvs jag tar mig inte alltid tiden att sätta mig vid datorn för att skriva ner mina tankar. Så frågan är vad ska denna blogg handla om? Vad kan vara intressant att skriva om? Vad vill andra läsa om? Vill man överhuvudtaget läsa om vad lilla jag skriver?

Jag tror jag ska ha ingången att jag skriver om det som faller mig in, vilket kan vara allt från mitt familjeliv till senaste boken jag läst/läser. Dvs. allt mellan himmel och jord. Är man inte intresserad behöver man inte göra sig besväret att hitta hit igen och läsa igen.